Vad är en konspiration?
Konspiration innebär att en grupp personer i hemlighet kommer överens om att göra något illegalt eller ondsint som riktar sig mot en annan grupp och som de själva ska dra fördel av. Konspiration är alltså en handling.
En konspirationsteori är en föreställning, en idé, som uttrycker en oro för en konspiration - en konspiration som man inte riktigt vet om den är på riktigt men som man befarar är på gång.
Hur uppstår och frodas konspirationsteorier?
Först och främst är det stora händelser som ger upphov till konspirationsteorier. Det kan vara t.ex. katastrofer, krig, mord på kändisar eller stora statsledare, månlandningen etc.
Men det förekommer också faktiska konspirationer, som t.ex. Watergateskandalen (http://www.ne.se).
Erik Åsard, professer i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, menar att det inte skulle finnas några konspirationsteorier om det inte fanns faktiska konspirationer.
Konspirationsteorier frodas genom en misstro på statsmakten. Om makthavarna ofta har ljugit kommer folket inte längre att tro på det de berättar om världsnyheter eller inhemska händelser. Det innebär att folket måste skapa sig en egen alternativ uppfattning om vad som verkligen hänt, och sådana uppfattningar innehåller ofta konspiratoriska element.
Fram till 1980-talet hade vi väldigt lite konspirationsteorier i Sverige, något som Åsard tror beror på att vi hade hög tilltro till statsmakten. På 1980- och 90-talen började konspirationsteorier växa fram eftersom en del stora, tragiska händelser inträffade (t.ex. Palme-mordet, Estonia-katastrofen). Myndigheterna var helt oförberedda och klarade inte av hanteringen av dessa katastrofer. Ett nyare exempel är tsunamikatastrofen 2004 där många svenskar miste livet.
Dessa katastrofer, och de dåliga hanterandet av dem, har lett till att svenska invånare inte litar på statsmakten på samma sätt som tidigare, och som vi skrivit ovan ersätts ofta en del av tron med konspirationsteorier.
En annan orsak till att konspirationsteorier frodas är att vi vill ha proportion i ett brott; om en stor statsledare mördas nöjer vi oss inte med att en ensam galning begått brottet utan vill se en förövare som är på samma nivå som offret. Vi vill alltså att en stor händelse ska ha stora orsaker, något vi kan se i t.ex. Palmemordet där många menar att ett helt land eller maktregim ligger bakom.
Konspirationsteorier präglas av faktaresistens. Många böcker som syftar till att stödja en konspirationsteori är ofta fulla av detaljer och fakta men faktan är väldigt selektiv. Man använder den fakta som stöder teorin och väljer bort det som inte passar in. Därför är det viktigt att granska konspirationsteorier kritiskt - deras påstående om verkligheten och deras urval av fakta.
Varför är det viktigt att diskutera konspirationsteorier?
En del konspirationsteorier, men inte alla, räknas som kontroversiella då de bryter mot skolans gemensamma värdegrund och tanken om allas lika värde. Förintelseförnekelsen räknas hit, och en konspirationsteori kring 11 septemberattackerna, som båda syftar till att återupprätta antisemitismen, hatet mot judar.
Det finns också konspirationsteorier som kan vara skadliga för hela mänskligheten, t.ex. sådana som förnekar klimathoten, eller förnekar att HIV-viruset orsakar AIDS.
Finns det fördelar med konspirationsteoretiker?
1) De utmanar oss att söka bättre förklaringar
2) De kan ibland upptäcka faktiska konspirationer
3) Deras informationsinsamling är positiv för öppenheten i samhället, kan framtvinga transparens hos myndigheter
Information hämtad från:
Ekenvärn, Martin, Konspirationsteorierna och samhällskunskapen - en undersökning om hur gymnasielärare tolkar och använder styrdokumenten i bemötandet av elevers konspirationsteorier.
UR samtiden – Readme 2016: Så uppkommer konspirationsteorier. 2016.
https://urskola.se/Produkter/197128